Jeanette

Nu har jag snart min första lediga helg på en månad. Ska bli grymt skönt :D


Kom hem från momma igår, det var jätte skönt att åka därifrån...det brukar jag inte tycka...men det är inte som det ska vara där längre...En konstig känsla har börjat gnaga i mig...en känsla som gör mig ledsen.. Jag känner inte längre att det är roligt att åka till momma, att träffa henne är helt underbart..men sen allt annat runt omkring..jag mår psykiskt dåligt av att vara där.. Att under hela sin uppväxt ha älskat en plats, haft en fristad att åka till när det känts jobbigt, haft planer på att någon gång bo där..det har varit en enorm trygghet..men det platsen har förändrats, det enda som håller mig bunden till den platsen nu är min underbara mormor, som betyder så otroligt mycket för mig! Samvetet gnager i mig att jag inte är där och stöttar henne tillräckligt ofta..jag vet att hon också har det jobbigt, och jag skulle vilja vara där för henne hela tiden.
Att det har börjat kännas så här för denna plats gör mig sorgsen..osäker och otrygg..vart hör jag hemma?