Jeanette

kanske kan säga att det låga humöret sen igår har släppt lite, men det känns ändå tungt.. Men jämfört med igår så är det mycket bättre! Igår var verkligen en av de värsta dagarna i mitt liv, helt sjukt egentligen eftersom det inte hände nått speciellt, nått som jag kan säga att det var därför jag var såå sjukt nere. Jag undrar när uppförbacken kommer sluta vara så brant, när det åtminstone för en kort period planar ut, så jag får chans att återhämta mig.. Jag är trött i själ och hjärta, jag är less över att ha ångest, jag är less över att få hjärtat krossat, jag är less på att sakna och framförallt så är jag less på att inte känna att jag duger..

Men men detta är idag, imorgon, eller om en veckan, kanske det känns bättre, då kanske jag återigen kan vara sprudlande, vara nöjd med livet och mig själv. Som jag sa igår, vänta ut det här, det blir ju som alltid bättre! Jag vet det och behöver ingen som säger det. Just nu vill jag bara få må så här, att få ta mig igenom dessa känslor utan ord som ska vara peppande och uppmuntrande, för jag vet det redan, men det spelar ingen roll hur mycket jag vet om det..det enda jag vill ha är någon i närheten, som finns där ifall jag skulle få för mig att jag vill prata om det, eller vill ha stöd..

Det här var bara något som jag var tvungen att få ur mig, jobbiga tankar som jag dagligen får hantera..även om jag samtidigt kan vara glad och sprudlande och tycka att allt är jätte bra, så finns dess tankar alltid där, mer eller mindre och det har jag lärt mig att acceptera, och för det mesta är de mest bara som ett brus i bakhuvudet, ett brus som rätt lätt går att bortse ifrån. Jag är glad, och jag mår bra oavsett detta!! Men ibland så behöver jag bara få det ur mig!

Imorgon blir det bra igen, det känner jag på mig! :) Sen till helgen väntar dans och jobb! Dansen ser jag framemot!!
Ska ju dessutom bli bjuden på finrestaurang av pappa, vilken restaurang jag vill, och äta vad jag vill :) Mys!!! :p
Ne, nu ska jag mysa med Gazzi och invänta att mamma slutar!