Jeanette

Har en oerhört dålig kväll, där ångesten och de negativa tankarna tagit över..har hittintills lyckats stå ut i ångesten och tänker väl fortsätta göra det så får vi se om den släpper någon gång..


Till råga på allt är allt, enligt mig, kaos hemma eftersom jag håller på att flytta. Den "riktiga" flytten sker inte förän om en månad, men vi har väl under säkert en månads tid packat ihop och flyttat lite saker lite då och då. Det börjar bli rätt tomt här, men alla grejer kan jag ju inte packa ihop eftersom jag kan tänkas att behöva dem innan jag flyttar. Men jag som är så pedantisk och vill ha allt på sin plats, snyggt och prydligt tycker att det är riktigt jobbigt att vara hemma nu..


På torsdag har jag iaf äntligen terapi igen, det behövs..



Har iaf tillbringat helgen i Stockholm hos Karro, och har haft det riktigt bra! :) Vi tog det mest bara lugnt och njöt av tillvaron :) Fick ju dessutom träffa Amanda en sväng så helgen har verkligen varit över förväntan.

Saknar min man som åkte till Stockholm imorse för att jobba..

<3

Sitter på tåget mot Stockholm, vi är redan ca två timmar försenade på grund av nått elfel eller nått sånt. Skönt att komma bort en sväng, samtidigt som jag redan saknar mina hjärtan hemma.

Har varit i Ström i två veckor nu, och tycker att det är riktigt roligt att få jobba där. Visst pendlingen är väl inge rolig, men den går ändå bättre nu än sist jag pendlade, så det är ju bra.

Var ju till Ljunaverk och tittade/lyssnade på Takida förra veckan, jag vet inte vad det är med dem, men de är så himla bra!

Måste ju bara tillägga att bilden ifrån förra inlägget är taget vid min mormors stuga, riktigt mysigt hade vi när vi var där!

Idag har varit en sådan dag, en dag fylld med ångest och tankar, fylld med känslan att det alltid kommer att vara så här, att jag alltid kommer att må såhär och att det inte spelar någon roll vad jag gör..En dag fylld med känslan att det är hopplöst..

Men ikväll slog det mig, starkare än på länge att jag är less på det här, jag vill inte ha det så här och jag vill inte må dåligt längre.

Jag vill ju så mycket mer med mitt liv, har så många drömmar och mål, det får vara nog snart.

Är sjuk och har haft en grymt dålig dag.. Men nu väntar jag bara på att min AC ska komma hem så jag får kramas lite.

Har mer och mer funderat kring att jag skulle behöva flytta från min lägenhet, jag älskar verkligen min lägenhet, den innehåller många underbara minnen! Men samtidigt så innehåller den jätte mycket ångest och sjukdom, och det som har slagit mig är att jag för att våga släppa sjukdomen, kanske måste våga släppa lägenheten? Den kontroll och falska säkerhet som denna lägenhet inger i mig. Det kanske låter konstigt, och det kanske är extremt korkat att säga upp lägenheten och flytta, men någonstans så tror jag att jag behöver det för att ta ytterligare ett steg mot att bli frisk istället för att bara dras ner djupare i sjukdomen som jag håller på att göra nu..den håller sig krampaktigt kvar och jag vet inte riktigt vad eller hur jag ska göra för att skaka av mig den..Är rädd för vad det innebär att vara frisk, att känna känslor, att våga leva..

Har till och med tänkt så långt att jag kanske måste flytta från Östersund, lämna allt ett tag och verkligen börja om från början.. Men den tanken är ännu inte så jätte stark, och jag tror att mycket skulle bli bättre bara jag tar steget och säger upp lägenheten, men det steget är stort, får se när jag är där.


Var iaf till Strömsund på anställningsintervju igår på biståndsenheten där, hade ju min första praktik där så det skulle vara kul att komma tillbaka dit, det är ett vikariat på 8 månader och jag tror att jag har stor chans att få det :)

Den dagen då jag berättade för min mormor om min sjukdom, den dagen var början på en resa mot att bli frisk, och även om jag inte har kommit enda fram, så var den dagen en startpunkt för att erkänna för mig själv att jag faktiskt var riktigt sjuk, att jag inte kan klara mig själv jämnt och att jag behövde hjälp och stöd av både enheten familj och vänner. Den dagen bestämde jag mig för att min sjukdom inte var någonting att skämmas för, att jag inte var svag eller dålig för att jag fått denna sjukdom. Efter att under sex år hemlighållit detta var det en stor lättnad att få berätta, och nu har jag inga problem att berätta för folk om mina problem, för de har gjort att jag är den jag är idag, men de erfarenheter jag har, och jag skulle inte vilja byta dem mot någonting.

Har under en ganska lång period mått rätt dåligt igen, och det har som blivit sämre och sämre och jag har inte känt att jag har kunnat stoppa det. Men idag har jag iaf fått en paus i detta, vilket jag behövde. Få känna hur det är att bara vara utan en himla massa tankar. En del av det som gjorde denna dag så bra var ju att jag fick umgås med fina Emma en sväng :)
Sen var jag även och red och det gick riktigt bra idag också :) Det är sista gången nästa gång, sen är det sommaruppehåll och det kommer att vara lite tråkigt, men men hästarna behöver få vila lite :)

Dags att sova nu då jag är grymt trött

Livet rullar på, kändes som att det var igår som jag skrev, men det var tydligen fem dagar sedan..Är grymt trött, en massa danskvällar när man börjar jobba 7 dagen efter, samt dålig sömn i övrigt har satt sina spår i kropp och själ. Var ledig igår vilket var grymt skönt, imorgon är jag också ledig och då ska jag sova, sova och åter sova. Kanske läsa lite också :p

Var på pirates 4 i 3D igår, den var faktiskt enligt mig bättre än 3:an, och Johnny depp är ju alltid Johnny Depp och jag älskar han tolkning av Captain Jack Sparrow :)

Sitter halvdöd i soffan nu och väntar på att klockan ska bli lagom för att bege mig till Tanne och rida en sväng, det var några veckor sedan nu så det ska bli kul, förhoppningsvis så ska vi inte rida ut.

Har gått på mitt heltidsschema för sommaren nu och det känns grymt skönt! Kan slappna av lite nu ett tag när jag vet att jag klarar mig ekonomiskt.

Longtail båtar som vi åkte till stranderna runtomkring Ao-Nang med.

Igår bestämde jag och Kicki att vi skulle testa det nya passet bangy pump på fristilen, det är ett promenadpass där man går med några speciella stavar som sviktar. Passet började kvart i sju och jag börjar inte jobba förän halv tolv, så det gick ju bra. När klockan ringde klockan sex imorse så ångrade jag mig kan jag lova. Hade mycket hellre legat kvar i min varma säng :p
Men det var ju bara att pallra sig upp och jag tror att jag kommer att ha träningsvärk i armarna imorgon iaf :) Men sen när jag kom hem kvart i åtta så gick jag och la mig igen och sov till tio :p

Nu äter jag frukost och ska snart bege mig med bil till jobbet, skulle ha cyklat men regnet öser ner..


Jag har haft inflamerat tandkött och har jätte ont i munnen, det är inte okej när man ska försöka äta..

En bild från balkongen från hotellet i Thailand

Maj är snart slut, och jag tycker att denna månad har gått väldigt fort, det var ju alldeles nyss det var utställning i Östersund känns det som.  Har hunnit med ytterligare en uställning i Bollnäs med bra resultat :)
Vad har jag annars gjort då? Var ner på forum två kvällar fast jag inte skulle dit :) har jobbat, lite lite i början av månaden men mer nu mot slutet, 109 timmar har jag fått till iaf :) Sen har jag ju blivit singel och ensamboende också, känns hemskt att säga, men jag behövde det just nu. Måste hitta igen mig själv, så mycket har hänt de senaste 8-9 månaderna att jag inte riktigt har hunnit landa i det än. Ne, men nå mycket mer än så har det väl egentligen inte hänt denna månad.. :)

Hann knappt ta fram väskan innan den var full ;p

Det är nog dags att jag erkänner för mig själv att jag för tillfället inte mår så bra.. Varför håller jag på att tjorva när jag vet att det egentligen bara gör det värre? Varför gör jag inte det jag vet att jag borde göra? Det är lite som att jag vill att jag ska misslyckas..

Jag vill bli frisk, helt frisk, varför ser jag inte till att bli det då?

Fast iof det finns ju en anledning till att jag har känt behov av att ta till det jag vet att jag inte ska göra, det är ingen ursäkt men en förklaring iaf..

Jag reser mig nog snart igen

Igår var jag till Hammarstrand på anställningsintervju, men jag hoppas att jag gjorde dåligt ifrån mig för där vill jag verkligen inte jobba. Ska iväg till Svenstavik på intervju nästa fredag, det känns lite mer intressant. Men samtidigt så har jag ju redan lovat Frösö strand att jag ska vara där i sommar så jag känner mig lite villrådg över hur jag ska göra..

Idag har det varit utställning här i Östersund, Chicago fick sitt cert och Bambam blev nominerad, kul kul! Mammas amber tog högsta titeln och blev BIS så grattis till henne! Och Batzeba en annan avkomma tog också högsta titeln och Arizona blev BIS, så stort grattis till dem!

En ny dag imorgon och så det blir spännande hur det går då.
Nu ligger jag i soffan och känner mig grymt trött..skulle väl ha gjort mig någon middag, men jag får se vad jag knåpar ihop, sen ska jag nog bara titta på någon bra film och gå och lägga mig tidigt!

På denna punkt skulle jag kunna skriva massor eller inte skriva någonting alls. För visst har jag gjort massor av saker i mitt snart 24-åriga liv som jag ångrar, men samtidigt så anser jag att man lär sig någonting av allt man är med om, och om jag då inte hade gjort denna sak som jag ändrar, då hade jag idag inte varit den jag är eller där jag är i livet, sen så är jag iof inte så väldans nöjd med mig jämnt, men jag är ändå jag, med de erfarenheter jag har, och jag tror att allt jag har varit med om kommer att i framtiden göra mig till en bättre människa. Men nu kom jag återigen från det egentliga ämnet.

Men är det någonting som jag kanske ångrar så är det nog att jag har svårt att lyssna på vad jag själv verkligen vill och istället lyssnar på alla andra, men samtidigt så gör ju denna sida av mig själv till mig?
Blev nog inge klokare ändå :)

Förut älskade jag födelsedagar, min födelsedag, alla andras födelsedagar, att få överraska mina vänner, fundera ut vad som skulle vara den absolut bästa presenten för just den personen. Men någonstans på vägen, troligtvis till viss del tack vare en viss person så tycker jag numera att det bara är en vanlig dag som alla andra.

Men nu var det ju inte det jag skulle skriva om iof. Antingen får jag säga att det var när jag fyllde arton, den frihetskänsla jag hade då var ju inte helt fel, att få känna att man var på god väg att bli vuxen, att börja ta ansvar för sitt eget liv. Annars skulle jag nog säga de födelesdagar när jag var lite och jag visste att momma alltid kom in till stan på min födelsedag, det älskade jag :)

Vad händer i mitt liv? Jo, förra veckan gick jag introduktion på ett nytt ställe via bemaningsenheten, det var lite kul att testa på nått nytt, det är inom hemtjänsten och även om jag har jobbat med äldre under 4,5 år så får man ju i hemtjänsten möta dem när de är lite piggare och lite friskare. Jag tyckte iaf att det var roligt :) Tycker dock att det känns lite jobbigt att försöka lära sig alla de gator på Frösön som jag behöver lära mig, jag som är glad om jag vet vilken gata jag bor på ;p

Känns som att jag har en massa som jag borde göra här hemma nu när jag ändå är ledig, men jag vet inte riktigt vart orken har tagit vägen. Men det är kanske lika bra att jag tar tag i nått av det nu innan lunch kanske. Eller så tar jag Bambam och Chicago och lägger mig i sängen och myser istället.. :) Det är tomt här hemma, konstigt hur stor plats de små verkligen tar..


På fredag ska jag på anställningsintervju till Hammarstrand, får väl se hur det går. Har iaf kommit fram till att om jag skulle få ett jobb i stan, då köper jag mig en häst, så det så! En häst skulle vara bra för mig.

Jag är less på att fundera och överanalysera allt, och att känna att jag måste följa en viss mall.

Dags att städa, söka jobb och sedan äta lunch.

Har funderat ett tag på att lägga ner bloggen, för jag får dåligt samvete när jag inte hinner eller känner för att skriva. Men så igår så insåg jag att jag inte skriver för någon annan än mig själv, att detta lika gärna skulle kunna vara sidor i ett block. För mig har bloggen varit ett sätt att få ur mig saker som snurrar i min hjärna, ett ställe där jag kan få skriva av mig, skriva om det som är jobbigt, att skriva om det som är bra. Om någon sen läser det, det var mindre viktigt.

Jag lovade att skriva lite om Thailand. Det var en resa fylld med uppleveser, snorkling, elefantridning, god mat, sol, bad, shopping, avslappning, vacker natur, kanot paddling, se hur en enkel thailändsk familj lever mm. Idag känns det overkligt att titta på korten därifrån och förstå att jag faktiskt har varit där.

Skulle jag då göra om det?
Om jag kunde spola tillbaka tiden så skulle jag nog inte ha gjort om resan just nu. I efter hand så tycker jag inte att den var värd alla tankar som resan gjorde att jag har återupptagit, jag var nog inte redo. Men samtidigt så kanske jag behövde resan för att jag skulle inse hur bra jag har det hemma.

Är på jobbet men har lunchrast för tillfället. Tycker att det är väldigt tråkigt väder ute iaf. I morse var min telefon billig iaf, ställde fram den en timme igårkväll för att inte försova mig idag, sen så när klockan ringde imorse så klev jag upp och kände att jag skulle ta bilen till jobbet för jag orkade inte gå, så jag sms:ade Stina, som ville åka med mig om jag skulle ta bilen, så går jag ut i köket och ger katterna mat och börjar göra i ordning så att jag kan åka, då ringer Stina och frågar vad jag gjorde uppe såååå tidigt.. Då har nämligen min telefon ställt fram sig en timme till vilket gjorde att klockan bara var fem enligt sommartiden och inte sex som jag trodde.. Inte kunde jag somna om heller.

Har ju som kommit tillbaka från Thailand nu iaf. Resan var grymt rolig och det var häftigt att åka dit. Tror att jag behövde åka iväg en sväng för att inse hur bra jag har det hemma. Men nu såg jag att rasten är slut, mer om resan kanske kommer inom kort.

 

Denna var ju lite svår. Har ju massor av underbara minnen, att välja ut ett är svårt. Men om jag då ska välja ut ett så väljer jag studenten. Den friheten som jag kände då var helt oslagbar! Just den dagen var jag på toppen, det kändes extra starkt att jag hade alla möjligheter i världen :) Den sista dagen med världens bästa klass var bara helt fantastisk! :)